Studentmamman

Sonen fick komma upp då han började skrika. Han sitter nu i sin babysitter och halvsover. Vet att det finns flera som påstår att man inte ska ta upp dem när de skriker för  då lär man dem att sängen är en otrygg plats. Jag vägrar låta min son skrika sig till sömns utan behöver han få känna trygghet hos mig så ska han få det. Det har fungerat utmärkt än så länge då han oftast bara vänder sig om och somnar när vi lägger ner honom i sängen.

En tanke som surrar i mitt huvud är om det kanske snart är läge att sluta helt med amningen. Sonen är nu 6 månader och äter barnmat så ur mat synpunkten spelar det ingen större roll. Jag vet att det är bra att amma så länge som möjligt för att min bröstmjölk ger honom ett skydd men frågan är om jag orkar "tvinga" honom så länge till. Amningen har varit en kämpig bit ända sedan starten då han har haft många perioder då bröstet varit helt ointressant. Dessa perioder har han även varit svårmatad med flaskan men den är ändå lättare att ge när han matvägrar. De enda stunderna som han har kunnat "njuta" av amningen har varit på morgonen och natten eller om han velat ta bröstet för tröst. Nu verkar han inte ens intresserad av bröstet på morgonen för när jag lägger hononm där vrider han och vänder sig för att titta på allt annat. Då den vanliga barnmaten fungerar utmärkt och han äter den som en häst så har det varken med aptit eller hunger att göra utan mest att han är ointresserad.
Jag vill verkligen inte behöva tvinga honom om han inte vill utan som det ser ut nu så får jag hålla mig till nattamningen då det är den som han fortfarande är lite intresserad av.  

Sonen ligger just nu i sin säng och gnäller men jag avvaktar en stund med att ta upp honom för ibland kan det lägga sig och han somnar. Klart han inte vill sova när man kan vara uppe och leka med mamma. Samtidigt som jag äter min fruktost och försöker få sonen att sova håller jag även på att tvätta. Det gäller att ha koll på läget när man är småbarnsmamma då det ofta är tusen saker som pågår samtidigt. Senare idag blir det mammafika med andra mammor och söta små bebisar. Nu övergick gnället i skrik så dags att springa.

Köket ser ut som ett bomnedslag och den nytvättade tvätten ligger fortfarande i högar. Egentligen skulle jag behöva ta tag i både disk och tvätt men tror att jag istället ska unna mig lite vila på soffan. Vardagslyxen är när man äntligen får tid att ta igen lite missad sömn. Är det inte härligt att vara småbarnsförälder ;-)

När det gäller trender så kan jag ibland ligga steget efter då jag inte följer alla dessa trender slaviskt utan klär mig som jag känner för. För ett tag sedan var det väldigt populärt med riktigt tunna diadem i silver och jag vet att jag hade planer på att införskaffa mig ett men något kom i vägen. Igår önskade jag mer än någonsin att jag hade haft en tunt silverdiadem då det hade varit perfekt med en slarvigt uppsatt tofs och ett diadem. Mitt hår befinner sig just nu i ett kaos men jag har varken tid eller ork att fixa med det så en tofs och ett nytt diadem kan bli min räddning. Någon som vet om de tunna silver diademen fortfarande finns att köpa eller är jag som alltid för sent ute?

Min frånvaro de senaste dagarna beror på att vi har hållt på att renovera vårt sovrum. Det var mer jobb än vad vi hade räknat medmen nu är det äntligen klart och vi kan sova gott igen.
Just nu ligger sonen och leker i babaygymmet. Han verkar också uppskatta att saker och ting är som vanligt igen då det blivit lite si och så med rutinerna under renoveringen.
Nu ska jag sätta på en kopp kaffe och sedan (förhoppningsvis) avnjuta en god frukost.
 

Sonen fick för någon vecka sedan flytta in i barnkammaren för att vi skulle slippa vecka varandra i onödan. Flytten har gått ganska ok då jag inte vaknar av minsta lilla pip. Han vaknar ändå och skriker efter napppen och inatt har nog varit rekord. Jag är helt totalt slut för tillfället och hade hoppats på att få ta igen lite sömn under dagen men sonen verkar ha andra planer.

Jag fick ett läsarmail för ett tag sedan som jag infogar då jag har förstått att höfledsluxation är en ganska vanlig åkomma hos små barn och att ca 5 barn av 1000 drabbas.

Hej Studentmamman.
Jag skulle väldigt gärna dela med mig av min berättelse till dig och dina läsare då jag anser att det pratas alltför sällan om höftledsluxation trots att det är så vanligt. Min dotter som snart är 7 månader gammal föddes med något som kallas för höfledsluxation. Det innebär att lårbenets ledkula inte ligger rätt i höftbenets ledhåla och utan behandling kan det leda till att barnet senare i livet kan få problem med hälta eller ankgång.
För att behandla min dotter fick hon redan från födseln ligga i en sk Von Rosen skena i 12 veckor. Skenan är en slags "ställning" som man böjer runt barnet för att benen ska ligga i grodposition. Min dotter verkade inte ha något emot sina 12 veckor i sina skena däremot led jag något oerhört som mamma.  Eftersom det hela tiden fanns en skena emellan oss fick jag aldrig uppleva den närhet tillsammans med min dotter när hon var nyfödd. Den enda gången vi fick mysa med henne utan skena var 1 gång i veckan då hon badades. Under dessa baden var det alltid personal närvarande så själva mysstunden kändes ganska tillgjord. Jag är tacksam över att hon fick sina veckor i skenan då hon numera är helt återställd och jag försöker ta igen alla mystunder tillsammans med min dotter.
Tack för en trevlig blogg och för att jag fick dela med mig av min berättelse..
Mvh Anna

För de som vill läsa mer om höfledsluxation kan man klicka här  eller kan man läsa en artikel om höfledsluxation i det nya numret av tidningen Vi föräldrar.

Har du någon speciell berättelse som du vill dela med dig av? Maila mig på studentmamman@gmail.com så kanske din berättelse hamnar som ett inlägg i bloggen.

Det har varit en minst sagt intensiv vecka med 3 stycken mammafikor på raken. Skönt att få komma ut och träffa lite andra mammor och barn då vi varit isolerade i en hel vecka pga sonens förkylning.
Imrgon är det dags för alla hjärtans dag och jag och maken har lyckats tigga till oss barnvakt för lite egen tid. Tanken var att vi skulle på bio eller liknande men nu är vi båda mest sugna på att krypa upp i soffan framför en film. Lite lugn och ro framför en bra film hemma är nog det vi båda behöver just nu då sonen börjat att sova väldigt dåligt igen.
Just nu längtar jag tills han börjar sova bättre om nätterna då det verkligen tar på mitt psyke när han vaknar varannan timme och vill ha nappen eller bli ammad. Vi har pratat lite löst om att försöka avvänja honom vid nappen men allt har sina för-och nackdelar.

En viktig sak jag fått lära mig i samband med att jag blev småbarnsförälder är att det sällan blir som man tänkt sig. Min genialiska plan var att jag efter lunchen skulle klä på mig och sonen och gå en långpromenad för att posta ett viktigt paket. På så sätt hade sonen fått en härlig eftermiddags lur utomhus och jag min dagliga motion.  Sonen hade dock andra planer då han under tiden jag åt min lunch blev oerhört trött och skrikig vilket ledde till att jag valde att lägga honom i sängen. Han somnade innan huvudet landade på kudden och ligger nu och sover sött. Det får bli en promenad när han har sovit klart och jag hoppas bara att det fina vädret håller i sig.

Sitter nu me en nybryggd kopp kaffe och känner mig överraskande utvilad. Sonen har sovit som en stock med bara ett par uppvaknanden inatt. Han ligger fortfarande och sover och nästan som om jag börjar undra om det är något "fel" på honom. Det är så härligt efter de nätterna han har sovit för då är vi båda utvilade. Nu ska vi snart iväg till öppna förskolan och busa med andra små barn.
Hoppas att ni alla får en riktigt bra dag.

Han börjar bli riktigt stor vår lille son och ibland känns det som om jag inte riktigt hänger med. Vi har äntligen plockat fram sittdelen till vagnen och han trivs riktigt bra i den då han ser både mig och allt som händer runtomkring.
Ett annat beslut som vi har fattat är att det mycket snart är dags för honom att flytta in i barnkammaren. Känns som ett stort steg men ändå ett väntat beslut då han snart är ett halvår gammal. Jag tror att alla kommer att få bättre sömn då vi inte kommer att väcka varandra så ofta om nätterna. Finns de som påstår att barnet vaknar av att mamman ligger och doftar bröstmjölk och blir ständigt påmind av amningen. Detta kan säkert stämma då jag spenderat de senaste nätterna i ett annat rum och det endast varit max 2 amningar per natt. En stor skillnad jämfört med tidigare då det varit amning ca 1 gång i timmen.
Imorgon kanske det blir en sväng till öppna förskolan om vi känner att vi har ork och lust. Tror han kan behöva komma i kontakt med lite barn igen då det var ett tag sen sist.

Den 27e februari är det äntligen dags för årets Barnmässa i Göteborg. Självklart ska jag och maken dit och vi har även bokat in oss för övernattning på underbara Hotel Gothia Towers som ligger i samma byggnad som mässan. Eftersom vi har väldigt nära vänner som är boende i göteborg så kommer sonen att få spendera en hel del tid hemma hos dem under tiden som vi besöker mässan. Har vi tur så kanske det även kan bli en romantisk middag eller två på tu man hand.

Precis efter jag postat det förra inlägget vaknade sonen och vi var tillbaka på ruta ett. Efter blöjbyte, amning och mys lyckades jag tillslut få honom att somna om igen och nu hoppas jag att han sover en stund. han behöver få lite sömn och jag behöver verkligen få en liten vila. Mitt kaffe har nog stått på i flera timmar vid det här laget och jag funderar på om jag ska våga sätta på en ny kanna eller nöja mig med det som redan finns. Risken är att han vaknar lagom till det nya är klart.
Ibland när jag är som tröttast får jag bara lust att lägga sonen i sängen och bara gå hemifrån så han får ligga där och skrika. Är så frustrerande när man försöker och försöker men inget hjälper. Oftast blir han tröttare och tröttare och är tillslut ett gnällande monster som skriker för minsta lilla. Jag brukar vara bra på att samla mig så ni behöver inte vara oroliga att jag ska lämna honom hemma skrikandes. Ibland är man inte mer än en mycket trött mamma som är på gränsen till vansinne.

Sonen har helt plötsligt fått väldiga problem att somna i sin egen säng. Tidigare har det alltid fungerat så länge han har nappen och att musikmobilen snurrar ovanför honom. Idag höll jag på mer eller mindre i flera timmar med att försöka få honom att komma till ro och sova. Jag hade även honom uppe för lek för att få honom att tänka på annat men tröttheten tog så småningom över.  Jag lyckades tillslut få honom att somna liggandes på sidan med hjälp av en gammal speldosa spelandes i bakgrunden samtidigt som jag buffade honom lätt i rumpan. Att sova på sidan är något nytt han har börjat med och jag tänkte att det kanske kan vara värt att testa att jag redan från början lägger honom i den positionen.  Min man pratade med ett par arbetskamrater tidigare och de tyckte att vi skulle testa 5 minuters metoden. Det enda jag egentligen vet om den metoden är att man går in var femte minut till barnet utan att plocka upp det när det gråter. Jag har enormt svårt att inte plocka upp sonen när han gråter så därför känns den metoden helt utesluten för tillfället. Jag tror att hans svårigheter att komma till ro är att han känner sig otrygg och därför vill jag istället försöka ge honom trygghet. Just nu hoppas jag att hans svårigheter att sova beror på förkylningen och att det kommer att bli "lättare" när han blir frisk igen.

Just nu badar maken sonen och jag bara sitter och njuter av att få höra allt bus och prat. Jag visste att han skulle bli en bra pappa men trodde aldrig att han skulle bli en sådan underbar pappa till vår son som han är. Han ger verkligen allt han har trots att han knappt har någon som helst erfarenhet av små barn. Det fantastiskt att få uppleva kärleken mellan min son och hans pappa och jag njuter av varje sekund.

Sonen är fortfarande förkyld och har inatt vaknat varannan timme för tröst eller amning. Jag känner mig helt slut men ändå inte lika trött som igår. Igår var det värsta dagen på länge då inte hade någon ork kvar alls samtidigt som allt bara gick emot mig. Nu har vi iallafall kommit hem igen och förhoppningsvis kommer allt att återgå till det normal inom en mycket snar framtid. Det känns underbart att vara hemma igen och äntligen få lite kärlek av maken som mötte mig på stationen med världens finaste bukett rosor. Det är vardagsromantiken som är den absolut bästa romantiken, speciellt för en trött småbarnsmamma.

Är fortfarande kvar hos min släkt tillsammans med sonen men imorgon ska vi äntligen åka hem. Ska bli skönt att få komma hem igen till maken och mitt egna hem. Alla rutiner blir uppochner nu när vi inte är hemma och det blir inte lättare av att sonen har åkt på en rejäl förkylning. Han sover väldigt dåligt om nätterna vilket leder till att jag just nu är en väldigt trött mamma. Åååh vad jag längtar hem till maken så att jag slipper ta det mesta själv utan kan få hjälp och stöttning av honom.
För att få i sonen lite extra vitaminer fick han testa äppel och päron mos idag vilket var mycket populärt.